Frågor och svar kring Simrishamnsbanan



Hur ska ni dra rälsen på Simrishamnsbanan? På många ställen är det ju inte möjligt eller ens önskvärt att följa den gamla sträckningen.

Bansträckningen måste studeras i detalj, men tanken är att banan i huvudsak ska följa den gamla sträckningen. Det är vilktigt att banan når de centrala delarna av orterna i stråket och då är ofta den gamla banan det enda möjliga alternativet.

Hur ofta kommer tågen att gå?

Det är tänkt att det varje timme ska gå ett tåg i vardera riktningen mellan Malmö och Simrishamn. Titta också på vårt förslag till tidtabell. Under rusningtid planeras halvtimmestrafik på delen Sjöbo-Malmö.

Jag arbetar i Staffanstorp och bor i Malmö, men har länge funderat på att flytta ut till Österlen. När kan jag räkna med att jag kan ta tåget från Simrishamn till Staffanstorp?

Som planerna ser ut nu hoppas vi att det blir möjligt strax efter 2015.

Varför får vissa banprojekt vänta?

Intresset för nya järnvägar är rekordstort runt om i Sverige. De utlovade anslagen för nästa tolvårsperiod räcker inte ens till hälften av de efterfrågade satsningarna. En hård prioritering är därför nödvändig, både mellan och inom de olika banverksregionerna.

Hur kan det komma sig att kommunerna längs banan är intresserade av att satsa så mycket pengar på att banan ska komma till stånd?

Kommunerna ser Simrishamnsbanan som viktig för innevånarna och regionen. Den skapar bland annat helt nya möjligheter att välja var man vill bo, arbeta och studera.
Du kan läsa mer på sidan med argumenten för Simrishamnsbanan.

Om tågen ska gå så snabbt på järnvägen mellan Simrishamn och Malmö som ni visar på er hemsida så blir det väl mycket buller kring järnvägen. Hur tänker ni lösa det?

Genom att använda moderna, tysta tåg. Du kan läsa mer om dem på tillverkarnas webbplatser. Här är de största europeiska tillverkarna:
Bombardier
Alstom
Siemens

Bulleråtgärder kommer dessutom att krävas längs spåret (t ex bullerplank och fönsterbyten).

I Veberöd går banan rakt genom samhället. Vi bor på ena sidan spåret och våra barn går i skolan som ligger på den andra sidan. Vågar vi bo kvar?

Det kommer att bli planskilda korsningar på viktiga ställen, t ex vid skolor. Inga obevakade plankorsningar över järnvägen kommer att finnas kvar.

Varför satsar ni inte på bättre bussförbindelser istället? Det måste väl var mycket billigare?

Skånetrafiken kommer att satsa mycket på busstrafiken i det korta tidsperspektivet. Men tyvärr kan busstrafiken aldrig bli så snabb som tåget på den här sträckan. Dessutom vet vi att tågtrafik i sig leder till ökat resande. En bussatsning blir billigare, men kan aldrig bli lika konkurrenskraftig som tåget.

Vad kommer biljetterna att kosta? Kan jag åka på mitt vanliga regionkort?

Resenärens biljettpris påverkas inte av om det är tåg eller buss. Det är den vanliga Skånetaxan som gäller i båda fallen. Priserna kommer förmodligen att ändras flera gånger innan tågsatsningen är klar, men idag kostar ett månadskort från Malmö till Sjöbo, Tomelilla eller Simrishamn 850 kr (cirka 43 kr/arbetsdag). Malmö-Veberöd kostar 700 kr (cirka 35 kr/arbetsdag) och Malmö-Dalby och Malmö-Staffanstorp kostar 550 kr (cirka 28 kr/arbetsdag).

Blir det en elektrifierad bana? Vilken strömstyrka är det och vilka gräns- och riktvärden gäller för att bo nära den typen av strålning?

Ja, det blir en elektrifierad bana. Spänningen är 15 000 volt växelström med frekvensen 16 2/3 Herz, d v s normal järnvägs-el.

Enligt SSIs referensvärden för strålning avger en elektrifierad bana alltför svaga elektromagnetiska fält för att man ska prata om "strålning". Det rör sig här om betydligt svagare fält än t.ex. mobilmaster. SSIs referensvärde för närliggande boende ligger på 300 microtesla. Befinner man sig 10 till 15 meter från kontaktledningen (som är den punkt som avger det starkaste elektromagnetiska fältet) ligger frekvensen på ca 2-3 microtesla, dvs. hundra gånger lägre än referensvärdet.

Vid byggande av järnväg följs dessutom försiktighetsprincipen, vilket innebär att man gör vad som är miljömässigt motiverat och tekniskt möjligt för att minimera riskerna med elektromagnetiska fält.