Projektet

Kort historik

Remissvar

Simrishamnsbanan i ett
större perspektiv



Remissvar

Reviderad Framtidsplan
Här har vi saxat ur remissvar som lämnats angående Banverkets förslag till reviderad Framtidsplan 2008-2015.

Från Lunds kommun
Från Länsstyrelsen
Från Malmö stad
Från Region Skåne
Från Skånetrafiken
Från Staffanstorps kommun
Från Sydöstra Skånes kommuner

Lunds kommun:
Det är ytterst allvarligt att planerade infrastrukturprojekt inte kan genomföras som planerat. Vi har de senaste åren i regionen upplevt ett kraftigt ökat resande, vilket bedöms kunna fortsätta om inget oförutsett inträffar. Investeringsnivån måste höjas för att den goda utveckling vi nu ser inte ska dämpas av begränsningar i infrastrukturen. Detta gäller såväl vägar som järnvägar.

Sammantaget anser förvaltningarna dock att utbyggnaden av järnvägsprojekten är viktigast för Lunds kommun.

Det är också synnerligen allvarligt att Simrishamnsbanan etapp Malmö-Dalby skjuts på framtiden. Lunds översiktsplan omfattar en kraftfull utveckling av Dalby som stationsort. Järnväg till Malmö och därtill hörande snabbspårväg till Lund ger möjlighet för ett attraktivt och starkt växande stationssamhälle i Dalby, och det har även viktiga positiva effekter på Veberöd och östra delarna av Lunds stad. Ur ett regionalt perspektiv är Simrishamnsbanan det viktigaste projektet för att binda samman och förbättra balansen mellan östra och västra Skåne - i enlighet med Region Skånes utvecklingsmål. Regionen och kommunen har ju dessutom redan lovat att tillsammans bidra med 100 mkr för genomförandet. Vi förutsätter att Simrishamnsbanan finns med i kommande plan för 2010-2019, och då även med en etapp som sträcker sig längre österut än Dalby.

Vi föreslår att Simrishamnsbanan tillsammans med övriga Skånska projekt i gällande framtidsplan som föreslås slopas kvarstår i plan med början 2015 och en finansiering på t ex 20 mkr. Detta kan göras genom att reducera godstågssatsningen åstorp-Teckomatorp med 160 mkr inom planperioden, och resten läggs utanför. Detta innebär, i likhet med Vägverkets revideringsstrategi, att:

  • Möjligheterna ökar för att planarbetet (förstudier, järnvägsutredningar etc) ska kunna fortsätta för dessa objekt.
  • Möjligheterna finns kvar att kunna förskottera objekten eller att arbeta vidare med alternativa finansieringslösningar (OPS - Offentlig Privat Samverkan).
  • Minimera onödig ryckighet i den långsiktiga planeringen; de flesta av projekten kan förhoppningsvis åter finansieras i den nya planen 2010-2019, och eventuella slopanden av projekt bör avvakta diskussion om vad som ska inrymmas i den nya planen. Inte minst gäller detta de projekt som är starkt knutna till kommunal planering för utbyggnadsområden vid planerade pågatågsstationer - risk finns att ”luften går ur” dessa projekt om objekten försvinner ur planen.

Simrishamnsbanan är av oerhört stor betydelse för Skåne vad gäller regional tillväxt, regional balans, och utvecklingen mot ett hållbart transportssystem. Kommunerna längs banan, och särskilt längs banans första etapp Malmö-Staffanstorp-Dalby, arbetar intensivt för att den potential som finns i projektet ska kunna nyttjas.

Lunds kommun arbetar för närvarande med en idé om hur projektet skulle kunna bli finansierat genom OPS. Idén innebär ett ansvarstagande från kommunens sida men förutsätter också statlig medfinansiering. Kommunen arbetar också aktivt för att de kommunala resurser som utlovats till banan kan användas av Banverket för omedelbar start av järnvägsutredningen. Kommunen avser att lämna en rapport i dessa två frågor till Banverket innan den reviderade Framtidsplanen skall redovisas till departementet.

Utifrån detta vill kommunen understryka nödvändigheten i att banan finns med i Framtidsplanen, för att planering skall fortgå och järnvägsutredningen påbörjas.

Länsstyrelsen:
Skåne är en region med kraftig befolkningstillväxt. I princip sker en befolkningsökning i alla skånska kommuner. Tillväxten är störst i västra och södra Skåne. I Skåne har en betydande regionförstoring skett sedan 1970-talet med sexton arbetsmarknadsregioner till dagens tre. Detta innebär att det har skett en stor ökning av resandet under främst de senaste åren. Denna trend synes fortsätta. Kollektivresandet har ökat kraftfullt, i synnerhet tågresandet. Under 2006 skedde en ökning av tågresandet med 15%. Detta ställer stora krav på att järnvägsinfrastrukturen har tillräcklig kapacitet samt att det finns tillräckligt med spårfordon.

Citytunneln har skapats bl.a. för att ge möjlighet att utveckla pågatågstrafiken i Skåne. Vissa objekt är kopplade till Citytunneln, exempelvis Trelleborgsbanan, Lommabanan och Simrishamnsbanan. Dessa har utgått i revideringen. Detta är olyckligt bl.a. med anledning av att resultatet av byggandet av Citytunneln inte kan tillgodogöras på ett optimalt sätt, men även av det skälet att berörda kommuner i sin fysiska planering planerar för bostäder/verksamheter i anslutning till dessa banor.

Det är Länsstyrelsens principiella uppfattning att de objekt som finns i den ursprungliga planen bör finnas kvar och därför läggas tillbaka. De projekt som berörs är; dubbelspår ängelholm-Maria, ökad kapacitet Hässleholm-Lund, hastighetsanpassning Helsingborg-Hässleholm, Malmö-Dalby, Malmö-Trelleborg, Kävlinge-Arlöv, åstorp-Teckomatorp, åstorps bangård, fjärrstyrning Ystad-Simrishamn.

Malmö stad:
Malmö stad vill inledningsvis beklaga att den statliga planeringsmodellen för vägar och järnvägar, tillsammans med alldeles för begränsade ekonomiska resurser inom detta område, på ett allvarligt sätt riskerar att hämma en positiv utveckling av den svenska delen av öresundsregionen. Särskilt de kraftigt försenade investeringarna rörande Södra stambanan sträckan Malmö-Lund och pågatågstrafiken på Trelleborgsbanan, Simrishamnsbanan och Lommabanan är orimliga.

Inför den planeringsomgång som omfattar tiden 2010-2019 är det viktigt att ta hänsyn till angelägna utbyggnadsbehov som Lommabanan, Simrishamnsbanan, Ystadbanan och förbigångsspår för godstrafik utanför tätorterna i sydvästra Skåne. För Simrishamnsbanan kan det kanske vara aktuellt att diskutera andra finansieringsformer. En sådan diskussion kan lämpligen föras när genomförandeplaneringen för den viktiga delen Arlöv-Flackarp på Södra stambanan lagts fast.

Region Skåne:
Banverket har sänt förslaget till en bred krets av remissinstanser. Kommunerna i Skåne lämnar yttrande till Region Skåne. Region Skåne förmedlar yttrandena till Banverket och använder dem som underlag för sitt samlade yttrande till Banverket.

Remissinstanserna har lämnat tydliga reaktioner. En mycket stark kritik finns mot att nivån på investeringarna sänks. Konsekvenserna av detta blir drastiska i Skåne. Man anser att de minskade investeringarna står i dålig överrensstämmelse med såväl den snabba utveckling som sker av efterfrågan på person- och godstransporter som den i regionen väl förankrade regionala utvecklingsstrategin och det skånska transportsystemets roll för landets transportförsörjning. Omställningen mot ett modernt transportsystem med tillgänglighet och hållbarhet i centrum äventyras.

Den minskade investeringsnivån aktualiserar betydelsen av att söka nya former och nya mekanismer för finansiering av infrastrukturåtgärder. Vi välkomnar Regeringens initiativ på detta område. Det är samtidigt viktigt att understryka att det är staten som har det grundläggande ansvaret för finansieringen av investeringar i den statliga infrastrukturen.

Region Skåne, företrädare för näringslivet och andra parter arbetar aktivt för att klargöra hur nya lösningar på detta område skulle kunna bidra till regionens utveckling. En av de frågor som diskuteras är utbyggnaden av Simrishamnsbanans första etapp. Skåne är en storstadsregion med snabb tillväxt vilket bör ge goda förutsättningar för att i olika projekt pröva alternativa finansieringslösningar.

Tågtrafikens utveckling är viktig för den regionala tillgängligheten, fortsatt regionförstoring, bättre integration inom de lokala arbetsmarknaderna och för att ta hand det snabbt ökande resandet. Men den är också mycket viktig ur ett miljöperspektiv. Skåne är ett område där kollektivtrafik för många resenärer verkligen utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. I några av Skånes städer överskrids gränsvärdena i gällande miljökvalitetsnormer. I nuvarande läge med förväntade fortsatta kraftiga resandeökningar är det särskilt viktigt att erbjuda miljömässigt bra alternativ. Uteblivna infrastruktursatsningar utgör ett hot mot den positiva spiral som nu finns i Skåne. Det omöjliggör viktiga satsningar som Region Skåne som trafikhuvudman förbereder för att erbjuda ökad tillgänglighet och långsiktigt hållbara utvecklingsförutsättningar för regionen.

Banverkets förslag skulle om det genomförs få drastiska konsekvenser för möjligheterna att vidareutveckla tågtrafiken i Skåne. Citytunneln beräknas bli färdig 2011. ett av de viktigaste syftena med detta projekt är att skapa förutsättningar för en utbyggd Pågatågstrafik. Ingen av Pågatågssatsningarna finns emellertid med i förslaget till reviderad plan, vilket innebär att man inte får full effekt av Citytunneln. Detta är dålig hushållning med offentliga medel. De projekt som är direkt kopplade till Citytunneln är Trelleborgsbanan, Lommabanan och Malmö-Dalby. De bör byggas ut tidsmässigt i nämnd ordning. Projektet Malmö-Dalby är finansierat till del genom medel avsatta i Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-15 och genom åtaganden om medfinansiering med kommunala medel.

Skånetrafiken:
Den regionala tågtrafiken i Skåne har under en lång följd av år oavbrutet ökat och överträffat alla prognoser. Den årliga resandeökningen sedan 2001 har i genomsnitt legat över 13 % och har kraftigt bidragit till den positiva utveckling Skåne haft när det gäller sysselsättning och ekonomi. Efterfrågan ökar ständigt, både på spår och i tågen.

Infrastrukturplanering måste vara långsiktig. Redan pågår kommunal planering för nya bostads- och verksamhetsområden intill planerade Pågatågsstationer. Risken är överhängande att ”luften går ur” dessa projekt om de utgår ur planen.

Citytunneln beräknas bli färdig till 2011. Ett av de viktigaste syftena med detta projekt är att skapa förutsättningar för en utbyggd Pågatågstrafik. Ingen av Pågatågssatsningarna finns emellertid med i planen, vilket innebär att man inte får full effekt av Citytunneln. Detta är dålig hushållning med offentliga medel! Skånetrafikens prioriteringsordning för de tre Pågatågssatsningarna i direkt anslutning till Citytunneln är:

  1. Trelleborgsbanan
  2. Lommabanan
  3. Malmö-Dalby

För Malmö-Dalby pågår diskussioner om en OPS-lösning (offentlig-privat samverkan). Kommunerna skulle kunna ”ladda” ett bolag med exploateringsbar mark nära de planerade stationerna för att därigenom bidra till projektets finansiering.

De föreslagna nerdragningarna ger helt oacceptabla konsekvenser för Skåne, som framgår av beskrivningen ovan. Om det likväl inte blir utökade medelsramar för Skåne, måste den uppkomna situationen hanteras på ett sätt som minimerar skadan. Nedan lämnar Skånetrafiken några förslag.

Förslag 1: Omprioritera
Samtliga åtta skånska projekt i gällande plan, som förslås slopade, läggs tillbaka med påbörjan 2015 för vardera 20 mkr (en liknande metod som Vägverket har tillämpat i sin reviderade plan). Dessa är:

  • Ängelholm-Maria, dubbelspår
  • Hässleholm-Helsingborg, hastighetsanpassning m.m.
  • Hässleholm-Lund, ökad kapacitet
  • Pågatågstrafik Malmö-Trelleborg, mötesstation m.m.
  • Pågatågstrafik Kävlinge-Arlöv, mötesstation m.m.
  • Pågatåg Malmö-Staffanstorp-Dalby
  • Åstorps bangård
  • Ystad-Simrishamn, fjärrstyrt trafikledningssystem

För att finansiera dessa satsningar reduceras godstågssatsningen åstorp-Teckomatorp under planperioden från 317 till 157 mkr. Resterande delar läggs efter 2015. Om 157 mkr inte räcker för en inledande godstågssatsning åstorp-Teckomatorp, kan beloppen på de åtta projekten ovan nedjusteras. Förslaget har flera fördelar:

  • Alla projekt ligger kvar i planen, vilket ökar möjligheterna för ett fortsatt planarbete (förstudier, järnvägsutredningar m.m.).
  • Möjligheten finns kvar att förskottera objekten eller att arbeta vidare med alternativa finansieringslösningar (t ex OPS).
  • Det blir kontinuitet i planeringen.
  • Berörda aktörer (regionen, kommunerna, byggföretag, allmänhet m fl) kan behålla framtidstron på projekten.

Staffanstorps kommun:
Ett projekt som har ett brett stöd i Skåne, och där Malmö, Lund, Staffanstorp, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn kommuner samt regionen samverkar, är Simrishamnsbanan med sin första etapp Malmö-Staffanstorp-Dalby. Staffanstorps kommun arbetar i detta nätverk för att planeringen av den första etappen, Malmö-Staffanstorp-Dalby, skall löpa vidare enligt hittillsvarande tidplaner.

Det är i stråkstudier och förstudien för första etappen väl visat att Simrishamnsbanan kommer att bidra till de transportpolitiska målen. Kommunen vill särskilt understryka banans betydelse inom storstadsregionen Köpenhamn-Malmö (efter citytunnelns öppnande) och menar att det vid revideringen av framtidsplanen motiverar en prioritering i enlighet med grupp 2a.

Det är därutöver absolut nödvändigt att banan finns med i Framtidsplanen för att planering skall fortgå och järnvägsutredningen påbörjas. Kommunen arbetar aktivt för att de kommunala resurser som utlovats till banan kan användas av Banverket för omedelbar start av järnvägsutredningen. Kommunen räknar med att kunna återkomma i den frågan till Banverket innan den reviderade Framtidsplanen skall föreläggas departementet.

Ett tungt vägande skäl att ej stryka banan från Framtidsplanen är därutöver att Staffanstorps kommun för närvarande arbetar med en idé om hur projektet skulle kunna bli finansierat genom OPS. Idén innebär ett ansvarstagande från kommunens sida men förutsätter också statlig medfinansiering. Kommunen avser att lämna en rapport om idé-arbetet till Banverket innan den reviderade Framtidsplanen skall redovisas till departementet.

Sydöstra Skånes kommuner (Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad):
I Skåne har flera viktiga järnvägsprojekt skjutits fram till efter 2016. Det verkar vara fler skånska projekt än vad som kostnadshöjningarna motiverar som försvinner ur planen, vilket synes märkligt. Skåne är inne i en kraftig utvecklingsprocess. Befolkningen har de senaste åren ökat med en medelstor kommun per år. Räknat på 20 år skall ytterligare en kommun av Malmös storlek få plats i Skåne. Därtill kommer en kraftig utveckling även för det skånska näringslivet. För att klara denna utveckling är det angeläget med kraftiga utbyggnader av det skånska järnvägsnätet. I annat fall är det risk för kollaps i trafiksystemen.

Simrishamnsbanans första etapp Malmö-Dalby har skjutits fram till efter 2016. Simrishamnsbanan har av Region Skåne klassats om ett av Skånes fyra viktigaste infrastrukturprojekt. Projektet är ett nyckelprojekt för regional balans i Skåne. Det är helt orimligt att ett sådant projekt stryks ur planen. Dessutom är Simrishamnsbanan delvis finansierad av Region Skåne och kommunerna längs första etappen. Banverket tackar alltså nej till dessa pengar genom att skjuta projektet på framtiden, vilket synes mycket märkligt.

Sydöstra Skånes kommuner tycker det är en intressant idé att Simrishamnsbanans första etapp finansieras som någon typ av OPS-lösning. Dock är det viktigt att understryka nödvändigheten av statlig medfinansiering av banan.


Framtidsplanen
Här har vi saxat ur remissvar som lämnats på Framtidsplanen.

    Från Skånetrafiken
    Från Lunds kommun
    Från Staffanstorps kommun
    Från Sjöbo kommun
    Från Sydöstra Skånes kommuner


Skånetrafiken:

Malmö-Staffanstorp-Dalby: 100 mnkr är inlagt i planen tillsammans med 100 mnkr från regionen och kommunerna. Resterande investering för färdigställande bör läggas in under planeringsperioden.


Lund:

Det är med glädje som vi kan konstatera att banan Malmö-Staffanstorp-Dalby nu finns upptagen i planen med utbyggnad i slutet av perioden. Bandelen är en del av Simrishamnsbanan. Dessvärre är projektet inte finansierat fullt ut. Kommunernas och regionens bidrag för denna etapp uppgår till 100 mkr (se bilaga 2 och 3). Banverkets bidrag är lika stort, 100 mkr. Det saknas ca 300 mkr, pengar som måste hämtas från Banverkets ramtilldelning.
Banverket skriver i sin motivering för upprustning av sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby att ”åtgärderna ger stora regionala nyttor i form av bland annat en utvidgad arbetsmarknads- och utbildningsregion”.
Kommunerna delar denna uppfattning vilket också verifieras i de stråkstudier som är gjorda. Stråkstudierna omfattar inte bara delen Malmö-Dalby (etapp I) utan även delen Dalby-Simrishamn (etapp II). Tillsammans utgör etapperna Simrishamnsbanan.

Simrishamnsbanan skapar en starkare region under förutsättning att Simrishamnsbanan betraktas som ett projekt, vilket av praktiska och ekonomiska skäl etappindelas med den första etappen Malmö-Dalby.
För den andra etappen Dalby-Simrishamn har kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo lovat att bidraga med finansieringen på motsvarande sätt som för etapp I.

Kommunerna utmed banan har med sitt sätt att agera i Simrishamnsbaneärendet tagit sitt ansvar för projektet och en god samhällsutbyggnad. Vi förväntar oss nu att Banverket tar sitt ansvar genom att
  • lägga in en text i Banhållningsplanen om att hela banan är ett projekt – med uppdelning i etapper   enligt ovan
  • finansiera återstoden av den första etappen.
Lyckas vi med detta har Banverket, Regionen och kommunerna i detta samarbetsprojekt också lyckats med en framsynt, modig och nödvändig järnvägsutbyggnad i vår region. Målet är att tågen till Dalby rullar år 2010 och ända till Simrishamn år 2015.


Staffanstorp:

Staffanstorp har idag en mycket god kollektivtrafikstandard med bussar till Lund och Malmö. Detta måste dock kompletteras med ett system som med större kapacitet än buss kan konkurrera med biltransporter med avseende på restider och bekvämlighet samtidigt som miljöbelastningen inte ökar. Till Malmö är det lämpligaste systemet ett spårbundet system som även kan vara en länk i utvecklingen av Lunds östra kommundel, Dalby, liksom en länk i en regional utveckling av östra Skåne med Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn på österlen.

I samverkan mellan kommunerna utefter Simrishamnsbanan bedrivs ett omfattande arbete för att kunna förverkliga planerna på persontågstrafik utefter banan. Banverket beskriver i sin framtidsplan upprustningen av sträckan Malmö - Staffanstorp - Dalby som att ”åtgärden ger stora regionala nyttor i form av bland annat en utvidgad arbetsmarknads- och utbildningsregion”. Staffanstorps kommun delar denna uppfattning vilket också verifieras i den stråkstudie som är gjord för delen Malmö - Staffanstorp - Dalby (etapp I) och i den av kommunerna finansierade stråkstudien för delen Dalby - Simrishamn (etapp II). Tillsammans utgör etapperna Simrishamnsbanan och det är med glädje som vi kan konstatera att bandelen Malmö - Staffanstorp - Dalby finns upptagen i framtidsplanen.

Projektet har dock tidsmässigt förskjutits i förhållande till föregående långtidsplan (RTI-plan 1998-2007, Region Skåne) och ligger nu med utbyggnad i slutet av perioden, 2012-2015. Trots denna förskjutning är det inte finansierat fullt ut. Staffanstorps kommun, Lunds kommun och Malmö kommun har tillsammans med regionen Skåne utfäst sig att bidra med 100 mkr. Länsplanen innehåller förtjänstfullt hälften av dessa. Banverkets bidrag är 100 mkr och därmed saknas det ca 300 mkr för projektets fullföljande. Dessa pengar måste hämtas från Banverkets ramtilldelning och läggas in i framtidsplanen.

Simrishamnsbanan bidrar till att skapa en starkare region under förutsättning att den betraktas som ett projekt, vilket av praktiska och ekonomiska skäl etappindelas med en första etapp Malmö - Staffanstorp - Dalby. För den andra etappen, Dalby - Simrishamn, har kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo lovat att bidraga med finansieringen.

Staffanstorps kommun har tillsammans med de övriga kommunerna utmed banan tagit sitt ansvar för projektet och för en god samhällsutbyggnad. Kommunen förväntar sig nu att Banverket tar sitt ansvar genom att
  • finansiera återstoden av den första etappen inom planperioden
  • och i framtidplanen betrakta hela banan som ett projekt med uppdelning i etapper

Sjöbo:

Det är med glädje som vi kan konstatera att banan Malmö-Staffanstorp-Dalby nu finns upptagen i planen med utbyggnad i slutet av perioden. Bandelen är en del av Simrishamnsbanan. Dessvärre är projektet inte finansierat fullt ut. Kommunernas och regionens bidrag för denna etapp uppgår till 100 mkr. Banverkets bidrag är lika stort, 100 mkr. Det saknas ca 300 mkr, pengar som måste hämtas från Banverkets ramtilldelning.

Banverket skriver i sin motivering för upprustning av sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby att ”åtgärden ger stora regionala nyttor i form av bland annat en utvidgad arbetsmarknads- och utbildningsregion”.
Kommunerna delar denna uppfattning vilket också verifieras i de stråkstudier som är gjorda. Stråkstudierna omfattar inte bara delen Malmö-Dalby (etapp I) utan även delen Dalby-Simrishamn (etapp II). Tillsammans utgör etapperna Simrishamnsbanan.

Simrishamnsbanan skapar en starkare region under förutsättning att Simrishamnsbanan betraktas som ett projekt, vilket av praktiska och ekonomiska skäl etappindelas med den första etappen Malmö-Dalby.
För den andra etappen Dalby-Simrishamn har kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo lovat att bidraga med finansieringen på motsvarande sätt som för etapp I.

Kommunerna utmed banan har med sitt sätt att agera i Simrishamnsbaneärendet tagit sitt ansvar för projektet och en god samhällsutbyggnad.

Vi förväntar oss nu att Banverket tar sitt ansvar genom att
  • lägga in en text i Banhållningsplanen om att hela banan är ett projekt – med uppdelning i etapper – enligt ovan
  • finansiera återstoden av den första etappen.
Banverket, Regionen och kommunerna har med detta samarbetsprojekt också åstadkommit en framsynt, modig och nödvändig järnvägsutbyggnad i vår region.

Med hänvisning till vad som framförs ovan förutsätter Sjöbo kommun att tågen till Dalby rullar år 2010 och ända till Simrishamn år 2015.


Sydöstra Skånes kommuner (Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad):

Det är med glädje som vi kan konstatera att banan Malmö-Staffanstorp-Dalby nu finns upptagen i planen med utbyggnad i slutet av perioden. Bandelen är en del av Simrishamnsbanan. Dessvärre är projektet inte finansierat fullt ut. Kommunernas och regionens bidrag för denna etapp uppgår till 100 mkr. Banverkets bidrag är lika stort, 100 mkr. Det saknas ca 300 mkr, pengar som måste hämtas från Banverkets ramtilldelning. Banverket skriver i sin motivering för upprustning av sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby att ”åtgärderna ger stora regionala nyttor i form av bland annat en utvidgad arbetsmarknads- och utbildningsregion”.
Kommunerna delar denna uppfattning vilket också verifieras i de stråkstudier som är gjorda. Stråkstudierna omfattar inte bara delen Malmö-Dalby (etapp I) utan även delen Dalby-Simrishamn (etapp II). Tillsammans utgör etapperna Simrishamnsbanan.

Simrishamnsbanan skapar en starkare region under förutsättning att Simrishamnsbanan betraktas som ett projekt, vilket av praktiska och ekonomiska skäl etappindelas med den första etappen Malmö-Dalby.
För den andra etappen Dalby-Simrishamn har även kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo lovat att bidraga med finansieringen.

Kommunerna utmed banan har med sitt sätt att agera i Simrishamnsbaneärendet tagit sitt ansvar för projektet och en god samhällsutbyggnad.

Vi förväntar oss nu att Banverket tar sitt ansvar genom att
  • lägga in en text i Banhållningsplanen om att hela banan är ett projekt – med uppdelning i etapper – enligt ovan
  • finansiera återstoden av den första etappen.
Banverket, Regionen och kommunerna har med detta samarbetsprojekt också åstadkommit en framsynt, modig och nödvändig järnvägsutbyggnad i vår region.

Målet är att tågen till Dalby rullar år 2010 och ända till Simrishamn år 2015.